superSHEro

Känner mig lite löjlig, vek, nördigt känslosam, men sen jag fick barn så har jag blivit så in i bomben känslig oh gråtmild. Så fort något ens påminner om barn som far illa eller lider så vänder sig hjärtat ut och in och  ögonen tåras. Det är så olikt mig! Jag skulle inte stå ut om nåt hände lilla babyn min. Mitt hjärta. Trodde aldrig jag kunde älska så. Så starkt, så mycket, så smärtsamt. Ibland vågar jag inte leva för att det gör så ont att älska så mycket. Löjligt. Softie  heartie big time!