superSHEro

Jag hatar mitt hjärta. Det är fel. Inte helt. Jag har en förträngning som gör att det fortare blir ansträngt, dvs all fysisk aktivitet blir galet jobbigt med en gång! Oftast tänker jag inte på det, jag vet ju inget annat. oftast så skiter ja gi det ch kör på. jag tränar , älskar att träna, älskar att springa. Men det krävs så mycket mer av mig och mitt hjärta för att klara sama fart och distans som "vanliga" hjärtan. Det suger, det gör mig arg, eldsen, besviken, frustrerad, sorgsen. Varför ajg? Varför inte nån som ädå hatar att springa? Jag vill också "lätt som en plätt" kunna springa1 mil. Jag vill kunna backträna, intervallträna, springa fort fort fort utan att hjärtat inte hänger med, blodet inte får syre och jag kollapsar, kippar efter syre, snurrar i skallen. jag vill! men det krävs så jävla mycket träning för att nå dit. Och just nu känns det bara jävligt ORÄTTVIST!

Nu har jag ömkat färdigt för denna gång.